Pace Möter



"Pace Möter" -En ny Kategori på Pacemakers där vi lägger fokus på ett fördjupande av intressanta människor som vi vill lära känna bättre genom en form av en intressant intervju. 

Först ut är bandet Slow Show som består av: Piere Östergren, Truls Arneman & Danny Mattsson, sug i er. 

Pace: Slow Show skulle kunna beskrivas som ett coolare Shout Out Louds enligt oss, men skulle ni kunna berätta lite mer om er själva för våra läsare? Vilka är ni? Hur kom ni till?

Truls: Jag tycker alltid att det är roligt när personer nämner andra band som de associerar vår musik till. Det är vissa band som återkommer men jag har ofta svårt att fullt ut förstå hur de tänker, men musik handlar ju mycket om känslor och minnen så att det är inte så konstigt att man kan associera hej vilt. Shout out Louds kan jag dock tänka mig hur man kan göra den kopplingen, även om ingen av oss direkt lyssnar på dem. Jag tycker er beskrivning är rolig och tar det självklart som den komplimang det är!

 

Slow Show bildades av mig hösten 2007 för att jag var trött på att vara i band som var dåliga, hade idioter i sig och som inte fungerade. Jag ville skapa något som var Jag och som byggde på saker som jag tyckte var viktigt som sympatiskhet, ärlighet, trevlighet, öppenhet etc. och låtar som var koncentrerade, genomtänkta, intellektuellt konstruerade men utan att förlora känsla och melodi. Jag plockade med mig Alex Hulterstam som jag hade spelat i olika band med i åratal och jag plockade in Danny Mattsson som inte spelade något instrument alls men som nu är en synth-och-körsång-gud utan dess like. Vi tre har varit kompisar sedan lågstadiet. Alex slutade hösten 2009 för att han ansåg att han inte längre hade tiden eller motivationen som krävdes och vi plockade då in den nya bekantskapen Piere. Vi har gjort ungefär 40 spelningar sedan starten och om jag ska namedroppa lite så kan jag säga att vi har spelat med bland andra Hell on Wheels, Docenterna och Miss Li. 

Danny: Vad än Truls säger, skriver och tänker så tror jag det är ödet som fört oss samman för att utföra stordåd.

Pace: Jag skulle själv vilja kalla mig för "musikfantast", jag gillar musik väldigt mycket! Och inte minst på sensommaren då det alltid är någon/några låtar som får en extra stor betydelse dom där sista utomhuskvällarna med alkohol och vänner. I år var det faktiskt era låtar "Nowhere" och "Control" som blev dom där betydelsefulla låtarna, det tackar vi jättemycket för!

Nog om det, vad lyssnar ni själva på för musik och vad är det för musik ni inspireras av? Om jag får göra en vild gissning så tror jag att ni alla tre tycker att "Baba O'Riley" med The Who är en bra låt.


Truls: Vad kul! Det är fantastiskt att höra såna där historier. Det är annars lätt i vardagslunken att tro att det inte är en enda kotte som faktiskt lyssnar på oss, så tack för det!

 

Det är jag som står för 100% av texterna och 99,9% av musiken och jag inspireras främst av låtar, när jag hör något som får mig att bli exalterad. I den exalteringen ingår också känslan av att: det här måste jag sno. Jag är dock en väldigt dålig tjuv eftersom allting jag snor i slutändan alltid låter som mig själv (vilket ju är väldigt bra ur artist och låtskrivarsynvinkel). För att koppla det till låten Control som du nämnde så kan jag avslöja att gitarr-riffet till den är inspirerat av Robert Svensson’s låt ”Young Enough” (Det måste väl ändå alla höra!), och trumkompet är inspirerat av Hell on Wheel’s låt ”As We Play”. På detta sätt kan jag fortsätta med flera låtar ur vår repertoar, även om en del kommer helt av sig självt.

 

Hell on Wheels, Tegan & Sara, Elliott Smith, JJ72 & The National är exempel på band och artist som jag skattar högt.


Din vilda gissning om Baba O’Riley var en väldigt vild gissning måste jag säga. Om man klipper bort det evighetslånga dåliga introt och går direkt på riffet, snabbt följt av trummorna och direkt då börja första versen, klipper bort dödtiden 1:47-2:00, och sen typ raderar allt efter 03:20 eller nåt, så kanske jag skulle lyssna på den mer än en gång per decennium, haha (jag har med andra ord inte hört den mer än 2-3 gånger i mitt liv). Men för att svara kort: Ja, i grunden finns där en mycket bra låt, men det går ju inte att lyssna på den.

 

Piere: Jag lyssnar på väldigt många olika typer av musik, och framför allt tycker jag att det är roligt att spela all möjlig musik, nästan. Jag skulle kunna tänka mig att spela musik med väldigt experimentella inslag, och jag lyssnar och inspireras själv av band som Radiohead, Portishead, Sigur Rós, Mew och Bloc Party med flera. Baba O’Riley, är det den där CSI-låten?

 

Danny: Baba O´Riley är ohyggligt lång, i alla fall jag har inte tålamodet att lyssna på den. Eftersom det är Truls som står för musikkomponerandet och vi andra ”hakar på” så har vi inte så mycket med den fasen att göra. Men det vi däremot alla tre delar är att sympati, innehåll och äkthet ska genomsyra framträdandet. Vi skulle aldrig kunna framföra något som vi inte tror på och ha en intränad, fejkad, scenshow. Hellre personligt och udda än plastigt och prefab. usus

(I huvudet på Pace: Nu skäms jag nästa lite över min vilda gissning, men nu kanske läsarna förstår varför jag aldrig vinner på tipp! Och jag tänker inte ens ta upp varifrån jag fick gissningen).


Pace: Jag måste säga att det är förvånande att ni inte är större än vad ni är! Med tanke på att ni faktiskt är ett sjukt bra band. Hur långt är ni beredda att satsa på Slow Show? 

Truls: Tack! Jag tror dock inte att det alltid har så mycket med kvalitet att göra vilka som blir uppmärksammade eller inte, utan att det mest handlar om envishet och ett stort mått tur, som inom de flesta jobb antar jag. Vi har fötterna på jorden, och ibland kanske lite väl långt ner i jorden, men vi har inget större mål som vi satsar eller siktar mot utan vi tar en sak i taget. Jag är inte ens säker på om jag skulle vilja leva på musik och åka runt och spela hela tiden, jag är tveksam till om det skulle vara kul, men det är antagligen bättre än många andra jobb så varför inte. I intervjuer brukar vi säga att målet är att bli nöjda med oss själva, att tycka att det låter bra. De få och ovanliga sekunderna när allting stämmer och det låter väldigt bra så är det en obeskrivligt bra känsla, och det är väl den som i alla fall jag är ute efter. Men det är också självklart väldigt kul och viktigt att få uppskattning utifrån, om vi inte ville det så skulle vi ju inte spela live för då vore det ju ganska meningslöst, man vill ju ha applåder etc. Så stöd från er är mycket uppskattat likväl som stödet från Johan Risberg och hela hans Hell on Wheels har betytt väldigt mycket och Studiefrämjandet i Nyköping. Vi försöker att hela tiden utvecklas och ta steg framåt och uppåt och så kör vi så långt det räcker eller tills vi slutar att utvecklas och tröttnar.

 

Danny: Det är som de säger: snälla pojkar når inte lika långt. Vi är där folk vill ha oss, på förfrågan kan vi resa över kontinenter. Och eftersom man inte är bättre än vad folk tycker så beror vår framtida storhet just på vad folk tycker.

 

Piere: Jag har inte direkt några mål eller drömmar. Men visst är det roligt när musiken uppskattas och när man får uppmärksamhet och känner att man har åstadkommit någonting. Sen är det ju tre personer i bandet så det beror ju på hur länge vi lyckas hålla ihop, sen får man väl se hur långt man kommit.


(I huvudet på Pace: Dagens "vill ha": Ett fett skivbolag).

Intervjun tar inte slut här, utan fortsätter men vi väljer att dela upp den i två delar för att den inte ska bli allt för lång för er att läsa.

To be continued.



Kommentarer
Postat av: TRAESH.BLOGG.SE

Tycker inte att det är speciellt läsvänligt, du borde göra frågorna lite mer "bold" så att säga! Annars bra intiativ!



// TRAESH.BLOGG.SE

2010-12-13 @ 16:44:09
URL: http://traesh.blogg.se/
Postat av: James

grymt

2010-12-14 @ 12:57:36
Postat av: ME like Slow ShoW!

Bandet består ju av tre grabbar! Var är den tredje på bilden ni publicerat? Fick han inte vara med? =)



Grabbarna finns med på Spotify, glöm inte det!!!

2010-12-14 @ 15:33:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0