Pace: Sjöpojken är titeln på din debutbok, som släps den 13:e April. Den känns väldigt bearbetad och karaktärerna i boken fascinerar mig då du hämtat dem från verkliga individer. Kan du berätta om Sjöpojken? Vem är han, vad handlar boken om? Och vilka är de andra karaktärerna?


Kristina: Sjöpojken är en man som vaknar en morgon och upptäcker att han är en rostig staty som står på en skrothög utanför kusten till helvetesstaden han själv har byggt. Smogen är så tät att man inte kan se solen och tiden existerar bara genom pianistens toner. Pianisten var en musiker som jag var förälskad i när jag skrev boken, som styrde över all min tid. Kungen och Krokodilkocken är två män som jag dejtade. Mina kompisar fick vara hororna i boken som kommer med goda råd som:

Här tar nektarn inte slut om den dricks i stora klunkar

vår hud är tunn och vårt hjärta dunkar

och vi särar våra ben fullt ut

för varje kärlek och varannan kuk. 


Det du kallar liv är en melankoli

där döden är den enda utvägen

kom med oss istället syster

vi tankar med litium och sedativ

vi lever våra liv.

Pace: Skrivprocessen är något unikt både för musiker och författare! Lars Winnerbäck brukar exempelvis ta in på olika hotell runt om i Sverige när han tar fram nya låttexter. Hur ser det ut för din del? Gör du något liknande?

Kristina: Jag samlar, hamstrar, hela tiden på saker som folk säger runtomkring mig, på tunnelbanan, i filmer och så åker jag någonstans där jag kan vara ensam så att jag slipper tänka på hur jag ser ut eller på folk runtomkring mig. Så häller jag upp ett glas Bulleit bourbon. Sedan skriver jag. Nu är jag inne i en sådan hamstringsperiod där jag ska fylla hela huvudet och hjärtat fullt av vackert från resan. Tänk vad mycket jag kommer se i alla länder! Vitryssland och Ukraina, Azerbadjan, Iran!

Pace: Den 13:e April är som sagt tidigare, en stor dag! Releasen av din bok, vad gör Kristina fram till dess? Har du nya projekt på gång?


Kristina: Jag skriver på en bok om en schizofren kvinna som bor i ett inbillat hotellrum och så repar jag med cellisten Cecilia Radkiewicz som jag gör mina uppläsningar med, hon har komponerat egen musik till Sjöpojken och är helt fantastisk, hennes musik är som min text fast med noter. Och så håller jag på med ett poesi-verk till en konstutställning i slutet av april på Konstfack som kureras av Jacquelyn Davis. Så ska jag inreda folkabussen med pärlgardiner och peacemärken och lappa mina utsvängda jeans!

Vi tackar Kristina och önskar henne stort lycka till! Vi kan även passa på att meddela er att det förmodligen inte är sista gången ni ser henne här på Pacemakers. Den 13:e April har vi äran att få titta in på hennes release av Sjöpojken. I vanlig ordning så tillägnar vi en låt till min kära gäst som ställt upp på alla frågor.