Sköna Bönor


Old stuff


Dagens Dåre


Semesterbild


Good Stuff


R.I.P

 
 
Vi lever i en tid där festivalerna dör som flugor och förökar sig som kaniner. Ge mig fria
tyglar till nästa år så skulle jag få P&L att stå sig stadigt som en erigerad hingstballe.
 
Later.

I see what you did there..


Lovely


I huvudet på Pacemakers


Dagens Dåre

 
- "This is like an expensive Charles-Eames chair". 
-"It used to be.. yeah, now it's an expensive trash sculpture on my floor".
 
Mitt starkaste minne från "100 höjdare Usa" - LBK. Jag har också ett väldigt starkt minne av när det här sändes. Våren 2008, det var en härlig period i livet. En felfri period i livet, det gick som en dans på rosor.
Just till det här avsnittet, hade jag bjudit hem två sköna bönor från skolan. Dom var äldre, och jävligt snygga. Två starka anledningar till att jag kände mig oövervinnerlig.
En känsla som stärktes då jag var ute och skulle käka mat med en polare. Från ingenstans, springer jag på den ena tjejen. Som enligt mitt tycke, och många andras - var skolans drottning. Jag kan fortfarande bli varm i kroppen av att tänka på hennes fantastiska leende, som taget från en tandkrämsreklam. Hennes stora mörkblåa ögon, och blonda härliga svall. Hon skiner upp som en sol, när vi står där och pratar. Min kompis är som förstummad av situationen som plötsligt har uppstått. Hon berättar att hon ska vara ensam hemma över kvällen och att det skulle vara betryggande om jag inte kunde hålla henne sällskap. Jag kan såklart ställa upp på en sådan tjänst. Vi skiljs åt och bestämmer att vi ska höras senare. Min kompis tunghäfta släpper. Hans små mullvadsögon spärras upp som stora bowlingklot. "JAG VET INTE HUR DU BAR DIG ÅT MEN JAG BJUDER PÅ MATEN!!", säger han. Även jag ville nypa mig i armen. Inte nog med det, bärsen som man på den tiden fick slita som ett djur för att få tag i - skulle också bli gratis för min del. 

Jag åkte aldrig hem till den där sagolika bruden. Efter maten mötte vi upp två andra kompisar som vi skulle dricka den förbjudna ölen med. Dessutom skulle ena kompisen sälja en liten påse med mjöl till en blåst brud som trodde att alla vita påsar hon köpt av honom var ladd. Det ville man ju inte missa. Än idag kan jag gräma mig över mitt val... med facit i hand: Jag är dagens dåre.

Later.

Cmon Prjcts


Ingmar Bergman


In the making

Blir så jävla less på kragen.. jag känner ungefär såhär för mönsterkonstruktören just nu.
 
Later.

Karl i Palma

 
Hans liv rockar.. bokstavligen. 
 
Later.

Anchorman II


Lovley

 
Hon är babe, sjunger bra och hennes musikvideos blir alltid så jävla snygga.
 

TACK SOM FAN!!

 
Ett hockey-vm har alltid varit det starkaste vårtecknet för mig. Under två veckors tid blir man ett med vårt landslag och följer deras väg till en eventuell framgång. Ungefär på samma sätt som man får följa Frodo från Fylke till Mordor. Antingen slutar det illa, eller så slutar det med en glädjetårar och en guldpeng runt halsen. Oavsett vad, känns det alltid lika tomt att skiljas åt. Nästan som att gå igenom en skilsmässa efter en herrans massa år med sin andra halva. 

Vi tackar och bockar ödmjukast för alla fina minnen årets VM-tunering medgav. Tack för att vi är bäst i världen. 

/ Familjen Pacemakers.


 
 

Rico

 
Jag är svag för typiska askungen sagor som när Nicola Formichetti hittade mannen som skulle komma att bli Muglers ansikte utåt - modellen Rick Genest, a.k.a Zombie Boy. Läs hela historien här
 
Later.

Från en annan tid

 
Jag tänker ofta på vart gamla materiella ting tar vägen. Exempelvis om man skänkt kläder till en församling som i sin tur ska skicka kläderna vidare till välbehövande i fattiga U-länder. Kommer kläderna fram? Finns det någon som använder dom? Blev dom glada? Och så vidare..
 
Den här bilen är något jag är nyfiken på vart den tog vägen. Farsan beskrev köparen som "en skum ryss" som uppenbarligen inte hade rent mjöl i påsen. Affären gjordes upp i Värtahamnen. Ryssen kom dit med en portfölj full med kontanter, en tolk och en livvakt som övervakade hela affären. Antingen ligger bilen idag på havetsbotten, full med någons hjärnsubstans. Eller så var det bara en helreko familjefar som var rädd för att bli robbad och hade därför med sig en stor kompis. Han kan mycket väl köra runt i den idag, han kanske hämtar barnbarnen med den varje dag efter skolan. Vad vet jag..

Later.
 

Cool


Pacemakers HQ

 
Mannen i våra liv - Mr Pacemaker, som dyker upp i alla möjliga skepnader.
Karl sådde en gång i tiden ett litet frö som slutade med en stor skörd.
Det är alltid lika kul att få önskemål om era egna tolkningar av Mr. P.
 
/ Familjen Pacemakers.

warszawa x 10

 
 
 

Dagens konst - Lyonel Feininger

 
 
 

In the making

Antalet G bomull för den perfekta tischan är framtagen. Nu är det
plaggskisser, skisser för etiketter och mönsterkonstruktioner
som ska färdigställas innan det skeppas över till sömmerskorna.
 
Later.

Hero

 
Jag hittade en klasskompis liggandes på vägen en dag efter skolan. Hon hade en rejäl bula i pannan och var okontaktbar. Jag la min jacka över henne och kallade på ambulans. Det var inte speciellt dramatiskt, dock blåstes händelsen upp rejält över hela skolan. Speciellt bland alla lärare. Berodde kanske på vår ålder. Veckan följde därefter av berömelse och gåvor i form av gigantiska godispåsar. Jag blev till och med tillkallad "Hero". Likt sand i öknen var min "heroiska" insats bortblåst efter 1 vecka. 

Jag hoppas den här mannen för alltid blir ihågkommen som en hjälte. 

Later.

Min tekopp

 
Later.
 
 

Vårmyz

 
Så jävla speciella är vi inte att vi undviker fotografering av Kungsträdgården.


 

Karl i Polen

 
Karl har dragit till Polen på inspirationsresa / gatukonst-jakt. Kan känna viss avundsjuka.. 
Det närmaste jag kommer "inspirationsresa" i nuläget pga tidsbrist, är knullbåten från Värtahamnen till Åbo. Jag hoppas givetvis att han finner det han söker.

Later.

Pornmakers


Anekdot

 
Vi vrider tillbaks klockan till en mörk vinterkväll för några år sedan. Vi slogs av att vår trafik hade ökats drastiskt under några dagar. Anledningen var för oss väldigt oklar, och vi hade ingen vettig förklaring. Sedan nåddes vi av nyheten: En mindre offentlig person som deltagit i en dokusåpa ledd av Alex Schulman, hade lyft fram oss.
 
Vi ryckte på axlarna, höjde på ögonbrynen och visste inte riktigt om det var på gott eller ont. Det kändes som något gott trots allt. Så vi beslutade oss för att tacka personen i fråga, via mail. Affärsmän som vi själva anser oss vara från och till, såg vi möjligheten att sprida ännu fler Pacemaker-produkter via den här personen. Sånt brukar ofta gå till genom att man skickar en produkt, som sedan läggs upp på en hemsida/blogg, en liten text på produktens beskrivning läggs till och viktigast av allt: en länk till VART FAN MAN KAN KÖPA DEN. Det måste givetvis stå med. Eftersom det är viktigt, så är man alltid väldigt T Y D L I G med den punkten.
 
Sagt och gjort, vi skickade en tygpåse som skulle marknadsföras. Ni som mailar oss idag, ser att våra mail kommer från "Pace Makers", som då är "personen" mailen tillhör. Mailen i sig, är som alltid: [email protected]
 
Under den här tiden, hade vi dock ett slumpartat namn, som Maker kastat ihop ännu längre bak i tiden. Namnet var då: Phibil. Ett namn som varken hade någon koppling till bloggen eller mailen. Det stod där för att mailen måste vara kopplad till ett namn. Ett namn som visade sig senare orsaka många konsekvenser och fler skulle det bli.
Vi förväntade oss en överfull inkorg med beställningar efter att vi skickat iväg vår "reklam-produkt". Ännu en gång, höjde vi på ögonbrynen och ryckte på axlarna då vi inte sett något större resultat. Vi undersökte saken genom att ta oss in på tv6.se och vidare in på alla paradise hotel-bloggar. Där hade vi förklaringen.. en bild på vår klassiska tygpåse med vår logga (Pacemakers gubben) låg uppe. Därefter en text som löd: "Den här schyssta tygkassen landade i brevlådan idag, TACK PHIBIL :D:D:D".
 
Varsågod jävla ärthjärna.

All I want for christmas

 
- is youuuuu!

Good Stuff


Lars Wallin

 
Lars Fucking Wallin. Jag blir undervisad av hans medarbetare några dagar i veckan. Det är
rätt coolt. Ena dagen jobba med Pace Pacemaker, andra dagen med Lars Wallin.
 
Later.

Jonte_ronaldo7

 
Den här dök upp på Facebook. Efter att enbart ha läst "IVYREVEL", fylldes jag av förhoppningar om något nytt projekt från Whyred. Sekunder senare drog jag en djup suck. Sedan förgyllde jonte_ronaldo7 min söndag totalt.
 
Later.

 
 

Bezta

 
Så.jävla.feta. 
 
Later.

Klarborg

 
Valborg var rätt luddigt. Jag åkte till Uppsala för att träffa Karl, men honom såg jag inte skymten av. 
Det gör inte så mycket att den skräddarsydda valborgs-planen spricker i sömmarna när man befinner 
sig i Uppsala. Det är bara välja och braka bland allt som erbjuds. 

Jag hittade på en nyckel in till festerna som löd: "Bor Karl här?", såg det ut att vara en bra fest så fortsatte meningen med: "Japp, Karl bor definitivt här!". Fick man en förfrågan vart det var fest, så var svaret givetvis: "Hos Karl!". Något som spred sig som en löpeld, då fler och fler jag mötte pratade om någon fet "Fest hos Karl". Tillslut landade jag på en fest som hade ett bra utbud med DJ, klubb, bra med folk! Och så fanns till och med en strippstång. Ur den klibbiga ångan som uppstod på dansgolvet dök en snubbe upp framför mig som frågade: "Är det du som är Karl?". Mitt svar blev ett någorlunda: "Mjaaa, jaa det är väll jag..". (Bör tilläggas att han inte syftade på Karl Pacemaker). Han tog min hand, skakade den glatt och sa: "FAN VILKEN BRA FEST! TACK!". Det där falska fest-hos-Karl-ryktet hade tagit sig bättre än vad jag trodde. 
 
Later.

In the making

 
Det kommer att bli en skjorta.
 
Later.

RSS 2.0