Hans liv rockar.. bokstavligen. 

 

Later.

 

Ett hockey-vm har alltid varit det starkaste vårtecknet för mig. Under två veckors tid blir man ett med vårt landslag och följer deras väg till en eventuell framgång. Ungefär på samma sätt som man får följa Frodo från Fylke till Mordor. Antingen slutar det illa, eller så slutar det med en glädjetårar och en guldpeng runt halsen. Oavsett vad, känns det alltid lika tomt att skiljas åt. Nästan som att gå igenom en skilsmässa efter en herrans massa år med sin andra halva. 

Vi tackar och bockar ödmjukast för alla fina minnen årets VM-tunering medgav. Tack för att vi är bäst i världen. 

/ Familjen Pacemakers.

 

 

 

Jag är svag för typiska askungen sagor som när Nicola Formichetti hittade mannen som skulle komma att bli Muglers ansikte utåt - modellen Rick Genest, a.k.a Zombie Boy. Läs hela historien här. 

 

Jag tänker ofta på vart gamla materiella ting tar vägen. Exempelvis om man skänkt kläder till en församling som i sin tur ska skicka kläderna vidare till välbehövande i fattiga U-länder. Kommer kläderna fram? Finns det någon som använder dom? Blev dom glada? Och så vidare..

 

Den här bilen är något jag är nyfiken på vart den tog vägen. Farsan beskrev köparen som "en skum ryss" som uppenbarligen inte hade rent mjöl i påsen. Affären gjordes upp i Värtahamnen. Ryssen kom dit med en portfölj full med kontanter, en tolk och en livvakt som övervakade hela affären. Antingen ligger bilen idag på havetsbotten, full med någons hjärnsubstans. Eller så var det bara en helreko familjefar som var rädd för att bli robbad och hade därför med sig en stor kompis. Han kan mycket väl köra runt i den idag, han kanske hämtar barnbarnen med den varje dag efter skolan. Vad vet jag..

Later.

 

 

Mannen i våra liv - Mr Pacemaker, som dyker upp i alla möjliga skepnader.

Karl sådde en gång i tiden ett litet frö som slutade med en stor skörd.

Det är alltid lika kul att få önskemål om era egna tolkningar av Mr. P.

 

/ Familjen Pacemakers.