Kärt återseende. Nu är jag hemma efter ett antal dagars äventyr på andra sidan Atlanten. Till min förvåning så ser jag att min käre vapendragare Maker har varit väldigt aktiv med bloggandet! Vilken jävla kille. Mina mms har även dom blivit publicerade, så jag skippar att ta upp något om resan. Däremot så vill jag gärna ta upp något fantastiskt som inträffat.

När jag var 8 år blev jag stormförtjust i en Diesel parfym. Lukten trollband mig och utseendet gjorde mig upphetsad. Jag hade spanat in den många gånger, men jag minns speciellt det sista mötet med parfymen, ett möte som i efterhand plågade mig många gånger om.

Det var på NKs julrea. Jag hade precis klivit innanför entrén, inte den stora entrén utan den entré som ligger vid parfymavdelningen, där stod den uppställd på ett bord. Vilken utstrålning. Jag röck i mammas arm och sa "där är den mamma, den vill jag ha, det är parfymernas parfym!". Mamma sa att vi skulle ta den sen. Naturligtvis gjorde vi aldrig det och parfymen blev bortglömd, när jag i efterhand kom på att jag faktiskt var i behov av en ny parfym så kom jag att tänka på den magnifika Diesel parfymen. Tyvärr var jag för sent ute, min väntan på att lägga en hand om den var försent. Parfymen såldes inte längre, eller så var den slut på det flesta ställen. Jag minns än idag att jag letade förtvivlat efter den i något år, tills jag gav upp hoppet.

Min visit i USA var helt underbar på alla sätt och vis, något jag aldrig skulle tro var att jag faktiskt skulle återförenas med min barndomsdröm. Efter 11 år så fick jag se något skina som en röd rubin från en hylla i en av parfymbutikerna inne på sawgras mills outlet. Jag var osäker på om jag fortarande skulle vara lika förtjust i doften, då det gått 11 år sen jag sist känt doften av den, men jag gillar att fullfölja drömmar! Så jag köpte inte bara en parfym utan två.

Later.

/Pace