Karl och Pace är redo för vad dagen har att erbjuda. I kalendern har vi prickat in både releasefest och spelning.

Hela dagen är tidspressad och timming är något vi prioriterar högt. En nackdel är att vi båda har väldigt snålt med batteri i mobilerna, något som ställer till det lite extra för oss.

Vi anländer ganska sent till högkvarteret där releasefesten äger rum. Stämningen är skönt behaglig och trots att vi är sena så har festen ännu inte börjat. 

Många nya ansikten gör det svårt för oss att peka ut vem som är Kristina. Vi inser dock att vi stått bredvid varandra i baren när Kristina väl står på scen och läser ett stycke ur sin debutbok - Sjöpojken. Om du läser det här Kristina så ber vi dig ödmjukast om ursäkt. Vi lovar dig därmed att vi ska ge dig en stor kram och gratulera dig till all framgång nästa gång vi ses.

Vi hinner inte vara på festen allt förlänge förens det är dags för nästa fest. Vi springer till tuben då vi vet att vi redan är sena.

Det är nu dags för att få se ett live-framträdande av det otroligt musikaliska bandet Slow Show. Ett band som vi tycker otroligt mycket om och som vi även haft turen att jobba med när det gäller våra tygpåsar.

Efter spelningen så har vi ett skönt häng med Slow Show. Det förtärs ett par öl och det är en väldigt trevlig stämning. Vi berömmer varandra och bollar idéer. Killarna är riktigt trevliga och vi hoppas innerligt att hela världen får ta del av deras charm och musik.

Vi fick även en varsin gåva som spelas flitigt här i HQ. Killarna är generösa och låter därför inte våra läsare bli utan presenter. Det skickade därför med oss ett par signerade EP:s som vi just nu förvarar säkert.