Den här låten är kanske definitonen av #Yolo. Jävligt starkt att få se Jonas Gardell uppträda på Allsång under pride-veckan. Vilken energi, vilken glädje. Den här låten var också pricken över i:t på hans grymt hyllade serie. Jag kan tänka mig alla bilder Jonas får upp i huvudet när han står på scen och tar emot publikens jubel. Det tuffa 80-talet, alla känslor, alla arbetstimmar, allt slit, alla tårar. Alla förlorade vänner, men också all framgång han uppnått. 

Jag hörde att Prison Break-stjärnan offentliggjorde sin homosexuella läggning idag. Förmodligen behövde han ingen intatuerad karta på ryggen för att komma ut. Heh. 

Later.