Det känns ungefär såhär när jag försöker konversera med mina sömmerskor som befinner sig på andra sidan jorden. Förövrigt har jag alltid velat säga "mina sömmerskor". Nu kan jag göra det. 

För att inte framstå som världens största idiot, så kan jag tillägga att jag är äckligt nogrann. Jag har jobbat med en mini-kollektion tischor sedan en tid tillbaks. Innan jag skickar iväg mitt arbete till sömmerskorna, så vill jag veta om dom kan utföra sin del av jobbet. Annars anlitar man en annan fabrik. Dom svarar JA på mina frågor. Jag skickar iväg mitt arbete. När mina grejor väl landat så ändrar dom sig... allt kostar ännu mer pengar. Dom håller inte sin del av avtalet och så vidare. Just nu rullar jag tummarna i väntan på att mina första samples ska landa. Vilket kan ske när som helst. Må dom vara perfekta... 

Later.