Att se en skön böna skratta, kan vara det vackraste som finns.

 

 

 

There's a devil in my dick...

 

Later.

 

 

 

Mitt första damplagg börjar ta form. En del jobb kvar med passform

och form. Lite tvek på om det ska bli en tröja, magtröja eller tischa.

 

Jag föreställde mig en skön halvhipster-böna. Hon är mörkblond och har en snygg utväxt som egentligen tillkommit efter valet mellan att spendera sista studiebidraget på bärs eller ett frisörbesök. Det blev bärsen, faktum är att hon trivs rätt bra i sin utväxt som hennes vänner sakta men säkert börjar ta efter. 

Hon är ingen "pojkflicka", men hon har inga problem med att hänga med snubbar. Hon har faktiskt nästan lika många killkompisar som tjejkompisar. Hennes sköna stil, har olyckligtvis fått många snubbar att kära ner sig i henne. Till och med några av hennes bättre killkompisar har genom åren, en efter en drabbats i denna hemlighetsfulla förälskelse. Hon tycks vara perfekt, givmild och omtänksam. Skenet kan dock bedra, behövs det, så är hon tuffare än Clint Eastwood och hennes rappa käft biter hårdare än en huggorm. Hon brås på sin farsa som hon inte har någon speciellt bra kontakt med. Under större delen av hennes barndom och ungdom spenderade han sin tid på kåken efter några uppmärksammade bankrån.
Hennes klädstil är väldigt varierande. Hon trivs i New Balance och tischa, men hon bär också högklackat. Då i kombination till lite slappare jeans som hon rullar upp. Hon kan köpa kläder från lyxvarumärken som LV och Burberry, men endast från second hand. Hon är absolut ingen second hand-torsk, bland de värsta hon vet är hipsters som går loss på allt som luktar tobak och gammal gubbröv.

Hon bangar aldrig på att testa något nytt, men rosa har hon varit lite skeptisk emot. Tills nu, hon kunde aldrig ana att något rosa-/grårandigt kunde göra sig så bra på henne. Alla silversmycken har i och med det nya inköpet fått nytt liv. Nu väntar hon bara på det enda bakslaget - alla kompisar ska köpa en likadan.

Later.

 

 

Det här slår till och med gången då jag fick en kyss igenom en drive thru-lucka på donken.

 

Later.

 

Later.

 

Pandora är förmodligen mitt livs första kärlek. Jag var 3 år gammal... så jag har svårt att tänka mig att någon var före henne. Varav åldern fick jag heller aldrig chansen att ta med henne ut på någon romantisk middag. Det blev liksom aldrig något seriöst mellan oss.
Tackvare min moster som var bekant med Pandora, fick jag hennes singel "Trust me". Som dessutom var signerad. Där och då tog förälskelsen fart. Den där låten spelades på repeat samtidigt som jag beundrade hennes skönhet på singel-omslaget som jag höll hårt i.

 

Nu såhär i efterhand ser jag också att den här 90-tals Pandora är mer eller mindre identisk med en tjej som bjöd ut mig. Pacemakers var då upptagna med ett spännande projekt som jag inte lät en tjej i världen få komma ivägen för. Jag avböjde och nu hatar hon förmodligen mig. I detta nu inser jag vad jag lät slinka mellan fingrarna på mig... FUCK.

Later.